victoryous

Dålig dag för mig innebär: Håll i å släpp inte varken in någon eller ut Något!  Blunda å kör å hoppas bensinen räckee tills jag slutar jobba. 

 En konstant BryterIhopNu känsla som lurar bakom varje anderag. Idag är en sån dag när det gäller att hitta skrattet. Finns ofta hos bla GalenAnna, på FB, numera även massor hos  SassiKexetSamuelsson .

Det gäller att undvika ALLA situationer där misslyckande eller upprepade motgångar kan uppstå. Typ leta filer på nätet, typ se över skrivaren, typ ta på sig nån skrivuppgift. 

 Rent helande är promenera, oavsett väder. Med en hund. Andas in frisk luft å lukten av en glad hund. Möta blickar från en som alltid är glad å bara vill en väl. En som alltid ser på en å känner en "vi"känsla som inte finns att finna mellan människor. 

Det finns mkt idag som hjälper till, många å mycket.  Idag är inte alls som då. Då när jag låg ihopkrupen i sängen 1-3dygn å bara grät. Fanns aldrig nånanledning  direkt.. många små tankar som virvlade upp i huvet å blev som stora mörka skuggor. 

Idag skiner solen starkare å skuggorna breder inte ut sig på samma sätt, lixom lättare att tänka bort dom. Dom mötkaste skuggorna Jag har kommer jag alltid bära med mig, å dom är lätta att glömma att styra bort.. å så kommer en sån här dag. Mörker å argt å frustrerad å ledsen. 

Skulle behöva en stor chokladkaka å 1L pepziMax å 15mjukmackor å chokladbollar. Menne en morot ra... 

Vi sitter alltså här å lyssnar å sen undrar men Det har vi inte tid att gå in på Nu. Nu! När vi är på Arbetsplatsträff, samlade alla inkl våra chefer? Då har vi inte tid??  Kanske att det behöva planeras om tid då? Kanske att vi inte kan ha 2h sk workshop: måna rita limma å bara ha 1 H massa frågor å du funderingar kring sockersmart förskola. Kanske att vi ska visa oss själva och föreläsaren Lite mer respekt än så. Alt ges ett val. De som vill gå å ha Workshop(läs höstpyssla) gör det å de som vill stanna en stund med >va hon nu hette< kunde göra det?

Tid: har vi massor av. Så ofta som vi har APT å så många timmar i sträck + andra möten i veckorna + god tillgång för att komunicera med våra chefer IRL eller via mail ellee sms.

Nä, tidsbrist har vi Inte mellan 16:30-19:30, utan kanske behöver planeras lite bättre. 

I stället för övriga frågor kanske det skulle stå: instickare å frågor? Redan på inbjudan. Då kunde svaren finnas med I tidplanen? 

(Det va ett exempel å det står Kanske, finns säkert många andra tillvägagångssätt).

Varför jag halv åtta en lördag skrover om detta? Jo för jag blev arg i huvet över hur ofta vi blir fråga: några frågor? 

Å 4av 5 får svar men den sista"knepiga" alltod får ett: Jaaa det är lite för brett för att förklara/disskutera nu följt av snabbversion...vi har inte riktigt tid att gå in på djuper här och nu. Isch. 

Ja ja. Nu kliver jag upp. Nått me ägg å mejjo å mackor å nått*mmmm*

Hare!

D går inte en endaste timme utan att jag tänker på han å dom. Satt rakt upp å ner me alla popparna i typ 1timme å bara satt där. Vartefter somnade alla här å där i hagen, utspridda över halva golvet på leksaker, filtar, varandra å några runt, bakom å på mig. Precis som en hund ska så liggee Elliot precis brevid. Som en liten liten gigantisk vakthund. 

Medans ja å popparna e i vår lilla bubbla av lugn börjar de vuxna i människofamiljen städa å ha sig, nått om besök. Inte ens då knyter d sig i mon mage utan d bara: jaha.. jamen jag sitter här jag, där jag kan ha det lugnt å skönt osv.

Det lugnet i min kropp går inte att beskriva. Som att hjärtat slutar slå så hårt av allt sväljande. Som att hjärman får sluta tänka alla miljarders tankar en liten liten stund. Som att, trotts att jag sitter upp, får slippa spänna å bara få slappna av i alla muskler. D måste vara så folk känner när de gör sånna chiövningar å yoga å annat sånt. Bara stilla å andas å fylla hela kroppen med ny energi. Just nu iom stt jag går på lågspar skulle jag behöva bo där. Mamma människan föreslog d, å ja önskade av allt i världen att ja kunde släppa allt 1-2veckor å bara få sitta där. 

D finns annat rofyllt där oxå, utanför valphagen. En liten liten superhjälte med ett eget språk. Massa djur som bara väntar på att få fylla upp kärlekstanken. Å en människofamilj med hjärtan av guld. 

Vi va juh ner i helgen som va å challe va me, de två stora killarna tog emot

honom som att de kännt honom hela livet å bara väntat på stt få fortsätta umgås. Lilla superhjälten å jag satt vid bordet i tystaden å ritade en timme medans mamma va på kattuppdrag å pappan fixa nått me nån mopedmotor(?) Å där satt vi, i lugnet i köket å pratade om vad vi ritade. Ibland lät d från de sovandes små popparna, ett gny eller ett litet yl i sömnen. I övrigt va där bara tyst. Så tyst å så skönt för mina öron. Inget surrandde, inga tåg, ingen motorväg, inga störiga grannar. Ibland kom pappan in en kort stund å kolla att vi hade det bra. D hade vi. Där vi satt å bara ritade under KorkEken💞

Nu är

Kl 04:29 å jag börjar bli lite smått hungrig. Ska se om jag kan kolla klart på Beauty&TheBeast å sen jobba 06:30-16isch WoopWoop

"Ingen rädder för vargen här"...*Mowhahhahahahaha*