Bästa
Igår va en riktig skitdag! En riktigt dålig dag! D va juh meningen att den skulle va härlig! D va den INTE. Från morgonen vs jag trött å nedstämd(gråtig..) Min kropp bara skriker nu, som jag skrev till Kexet: Man vill ingenting, inte äta frukosten, inte
klä på sig, inte gå till jobbet, inte va på jobbet. Inte umgås, inte va själv, inte sitta stilla, orkar inte göra nått. Man vill bara inte vakna. Igår grät jag på toaletten tre ggr. Eller 2 ggr å en på rasten. Pratade med pappa, den enda som finns
kvar att prata med. Vågade äntligen säga hur ledsen jag alltod blir nör han ska ifrågasätta min ekonomi och tänka å tro en massa. Å förutom svindyra elliot så kämpar jag fan på alltid. Ibland klantar jag mig men annars går det bra varje månad sen
challe slutade förskolan. Å frpn nu sks jag inte vabba nä mer såvida han inte har feber eller e magsjuk. I övrigt får han klara sig.
Å så e jag sååå trött på slla kollegor som bara gnäller å gnäller å gnäller men vägrar göra nått åt det. Det finns inget eget-annsvar bara en massa pip å gnäll. Som att vissa av dom trivs med just det: pip å gnäll å sö ska vi sndra säga "aaaw, stackars
diiig" å så känns allt bättre för hen blev sedd.. what? Du kan juh inte åla över vägen bara för att folk ska bry sig nör du blev påkörd..fan ställ dig upp å gå ordentligt å va stolt över dig själv när du klarade att gå över utsn att en
bil mossde dig..
På sena eftermiddan runt 18 skulle jag äntligen få köra kakan. D va det som fick mig att inte bryta ihop helt. Så kommer ett sms att att det blev 19 in stället. Jag lessnade ltZ nör d väl va dax va jag bpde för trött + irriterad. Igen har jag blivit bortprioriterad...blev
sp jävla ledsen å kommer nog alltid va det. Den här relationen kommer nog stt sätta så sjuka spår i mig. Spår jag trodde jag aldrig mer skulle behövs uppleva men nu blev det sp. Inga 23år men nog för att d ska göra ont å tyvärr misstro alla runtom.
Mitt snäll är slut.
Väl sent på kvällen när skitdagen är slut ringer vår samordnare. Hon vill kolla mitt schema för hösten å se om jag e nöjd. Ja va inte nöjd å e inte det nu heller. Jag kände hur tårarna rann igen för jag kommer inte orka d där. Jag beh gå ner
i tid men jag har inte råd! Hur jag ska jag ha det nånsin? D e ba å slita på tills man svimmar av å sen skärpa sig å köra igen. E så trött. Vaknar med tårar som ar med tårar. Fick äntligen prata med psykiatrin igår å kom äntligen till en som
förstod mitt problem. Hoppas läkaren håller med henne sen.
Nu ska jag samla ihop mig här å gå en timme tisigare till jobbet flr idag, IDAG ska d bli en superhärlig dag! Annars ger jag fan upp å kommer bara sitta av tiden på toaletten tills jag gå på semester.
Tårta, den va supergod. I övrig va allt bajs..
Kommentarer
Trackback
