ARG BLOGGET!
För att du som e högre utbildad ska kunna och rent ut sagt BEGRIPA mer än va jag som inte är lika utbildad behöver göra.
Jag ska inte behöva stå å berätta för dig, som en vuxen till en annan, att en tvååring inte kan berätta alla sina kännslor ex. Jag behöver dig i min närhet.
Senast förra veckan pratade viom att d måste finnas plats för mer kärlek på vår avdelning som tex en kram i förbifarten eller ett; "ja tycker om dig "kalle" mellan varven till samtliga barn. För att därmed skapa plats för mer än bara arga känslor. Vi e både konsekventa å "hårda" på vår avdelning å våra ungar gör för d mesta som vi ber dom. Vi har en jävla stadig grupp och in me lite kärlek så har vi det ultimata. I samma veva kommer d mer vanliga in; Typ samtliga pedagoger sitter TILLSAMMANS med barnen vid fruktstunden, samlingen å matsituationern. Ett avbrott mitt i maten för en vuxen e nått vi kan sortera bort men ett barn på 2 år å neråt har det lite knepigare och att faktist tala om att det är en jobbig känsla .
Hur d sen kommer sig att d du säger e skitkul å asbra å d ja säger e säkert jätte rätt men, enligt dig, inte prio. Kom inte å påstå att matsituationen inte e en del av vår verksamhet för d en hur stor del som helt. Vi sitter i upp emot 40 +40minuter å äter samtalar umgår skrattar å diskuterar(konfliktlösning). Måla klippa klistra ca 50 minuter i veckan/ barn (om ens det..), skogspromenad 1.5 timme1 gång i veckan. För mig e matsituationen en av de viktigare delarna. Vi äter både frukost och lunch tillsammans på den här förskola. Visa fan lite jävla respekt för varandra pratar vi om dagligen. E d respektfult att rusa ifrån matbordet mitt i maten för att göra nånting DU annser inte kan vänta.
Ramla i badrummet gör lika ont när man e 1 år som när man 32! D kan ta lika mycket skada. Å d hjälper inte att du står en halvmeter ifrån eller tre. Ungen har fortfarande ramlat å slagit huvet i golvet. Kan DU som förskolärare lämna fyra tvååringar i badrummet själv kan jag och min kollega som barnskötare lämna en ettåring som har skitkul i rummet intill. Hon stod i upp emot en timme. Golvet va som en mindre sjö hon va dyngsur men hon hade skitakul!! Det går att ta undan vattnet med en förkvastgrej (nä ja vet inte va d heter) å d går att ta av henne kläderna å hänga dom i torken å ta nya ur hennes låda. D finns en lösning på d.
Förbannad blir ja, precis ssom du tycker att kocken ska visa respekt för oss andra och sköta ditt jobb ska du det för barnen på vår avdelning och för oss två som jobbar med dig.
D säger att Sarora ska stå upp för oss å vi ska stötta varan, hon kan inte ens stötta sig själv just nu hur fan ska hon kunna stötta dig. Hon vill va alla till lags å kommer gärna inte i gräl eller diskution. Å Kocken som alla e rädda för,du sa själv att du hörde nervöst skratt i hallen. Varför frågade du inte dem då va fan dom va rädda för. Vi som har jobbat här vet att han e lite farlig. Just jag har fått en brödlimpa kastad på mig, det finns dom som blivit kallade för svartskalle å turfan å ja vette gudarna vad. Han har temperasmnet å jag skulle inte vilja att hans näve träffar mig om ja säger så.
Vi vet, å vi har försökt berätta, men d e som me mycket annat; d du tycker e orelevant d bara slår du bort, rukar på huvet å säger jaja men.. blaa blaa blaa..
NU pallar ja inte skriva mer , over and out
//J
Jag ska inte behöva stå å berätta för dig, som en vuxen till en annan, att en tvååring inte kan berätta alla sina kännslor ex. Jag behöver dig i min närhet.
Senast förra veckan pratade viom att d måste finnas plats för mer kärlek på vår avdelning som tex en kram i förbifarten eller ett; "ja tycker om dig "kalle" mellan varven till samtliga barn. För att därmed skapa plats för mer än bara arga känslor. Vi e både konsekventa å "hårda" på vår avdelning å våra ungar gör för d mesta som vi ber dom. Vi har en jävla stadig grupp och in me lite kärlek så har vi det ultimata. I samma veva kommer d mer vanliga in; Typ samtliga pedagoger sitter TILLSAMMANS med barnen vid fruktstunden, samlingen å matsituationern. Ett avbrott mitt i maten för en vuxen e nått vi kan sortera bort men ett barn på 2 år å neråt har det lite knepigare och att faktist tala om att det är en jobbig känsla .
Hur d sen kommer sig att d du säger e skitkul å asbra å d ja säger e säkert jätte rätt men, enligt dig, inte prio. Kom inte å påstå att matsituationen inte e en del av vår verksamhet för d en hur stor del som helt. Vi sitter i upp emot 40 +40minuter å äter samtalar umgår skrattar å diskuterar(konfliktlösning). Måla klippa klistra ca 50 minuter i veckan/ barn (om ens det..), skogspromenad 1.5 timme1 gång i veckan. För mig e matsituationen en av de viktigare delarna. Vi äter både frukost och lunch tillsammans på den här förskola. Visa fan lite jävla respekt för varandra pratar vi om dagligen. E d respektfult att rusa ifrån matbordet mitt i maten för att göra nånting DU annser inte kan vänta.
Ramla i badrummet gör lika ont när man e 1 år som när man 32! D kan ta lika mycket skada. Å d hjälper inte att du står en halvmeter ifrån eller tre. Ungen har fortfarande ramlat å slagit huvet i golvet. Kan DU som förskolärare lämna fyra tvååringar i badrummet själv kan jag och min kollega som barnskötare lämna en ettåring som har skitkul i rummet intill. Hon stod i upp emot en timme. Golvet va som en mindre sjö hon va dyngsur men hon hade skitakul!! Det går att ta undan vattnet med en förkvastgrej (nä ja vet inte va d heter) å d går att ta av henne kläderna å hänga dom i torken å ta nya ur hennes låda. D finns en lösning på d.
Förbannad blir ja, precis ssom du tycker att kocken ska visa respekt för oss andra och sköta ditt jobb ska du det för barnen på vår avdelning och för oss två som jobbar med dig.
D säger att Sarora ska stå upp för oss å vi ska stötta varan, hon kan inte ens stötta sig själv just nu hur fan ska hon kunna stötta dig. Hon vill va alla till lags å kommer gärna inte i gräl eller diskution. Å Kocken som alla e rädda för,du sa själv att du hörde nervöst skratt i hallen. Varför frågade du inte dem då va fan dom va rädda för. Vi som har jobbat här vet att han e lite farlig. Just jag har fått en brödlimpa kastad på mig, det finns dom som blivit kallade för svartskalle å turfan å ja vette gudarna vad. Han har temperasmnet å jag skulle inte vilja att hans näve träffar mig om ja säger så.
Vi vet, å vi har försökt berätta, men d e som me mycket annat; d du tycker e orelevant d bara slår du bort, rukar på huvet å säger jaja men.. blaa blaa blaa..
NU pallar ja inte skriva mer , over and out
//J
Kommentarer
Trackback
