Skansen!!!
Idag vart en dag som skulle va sommarens bästa avbuten av: "-Jag måste åka ner till nynäs å hämta min medicin så jag följer inte med till Skansen..så du vet." Mmm, vilken tur att du ringde mig å sa d. Själv satt jag spänt å vänta på samtalet som skulle göra denna förbannade morgon till en helvetes bra dag. Men så vart d inte. D vart skansen i alla fall, d vart Jag Challesvansen Jen m.barn å d vart så jääävla kul! Ja å Jen har garvat mest hela tiden, åt barnen åt varandra å åt allt däremellan. Lugnt tempo i fint väder å härligt att slippa trängas me alla morgonpigga människor. Såg alla sovande djur, barnen lekte å sprang galet men kontrollerat. Inge gnäll inge argt eller irriterat, bara trevligt å mysigt. Fint väder, glass i solskenet å tre underbara ungar som lyssnat på oss mest hela tiden. Saaaweeet!!! E så stolt över min son som GÅTT mestadels av tiden, säkert 1 1/2 timme utan ett ljud. Så kul, mammas pojke dutti: aaaa aaaa! Fick ett samtal och fick pausa allt d roliga å landa på jorden en stund, smack rakt i ansiktet. Här fick ja dela me mig hur mycket jag villde å d va inga skilda meningar direkt. Nä, trodde d va jag som va paranoid men nu fick ja bekräftat att d inte bara va i mitt huve dessa tankar fanns, andra tänkte d oxå. På vägen hem stannade vi på McDonald's å åt. Så sover dom bättre. Efterätt på tåget å snälla stilla barn, alla vakna ända hem-Härligt! Nu sover Grisen i sin säng, drömmer säker om hur kul d va å åka bilen me Sofia. Älskar han såå mycke, visar sig som mest från sin bästa sida. Stolta jag. <3 Ang allt d där i morse handlade det mest om att jag inte orkade lr ville mer. Nu vart d för mycket. Å när man känner sig så övergiven som jag kände mig då måste Starka Jaget kliva in å sätta stopp för Lilla Jaget. Lilla Jaget vill inte ha ett stop me Stora Jaget vet att såhär ska d inte vara. Jag hade lovat mig själv att inte få här å vänta. Å d började med det. Ett stort enda vänt. För att d sen ändå slutr med att Lilla Jaget ringer i hopp om kärlek men får avslag. Lilla Jaget stog i duschen å stortjöt, andnöd va d som fick henne att kliva ut. Stora Jaget pratade allvar å så fick Lilla Jaget ta samtalet hon inte klarade. Känner mig fortfrande övergiven. "Hur kan du göra såhär mot mig?" snurrar i mitt huve. Igen å igen å igen. Hur kan du påstå att du saknar å sen inleda med: "Jag behöver va själv"... Ja bara vill ha en förklaring, jag vill förstå. Jag kanske e dum i hela huvet men ja förstår faktist inte. Själv hade ja hoppats att vårat liv skulle börja nu. Du å Jag, VI. Jag förstår inte..snälla, förklara.
