Ett jätte inlägg eller..
D e jävligt tomt just nu, d påklistrade flinet behövs inte 08:52 en söndagsmorgon.
D är inte ensamheten utan hopplösheten. Hur kommer d sig att ja återigen står här?
Kollar på Sex&theCity å d får verkligen tankarna att rulla, men främst hamnar man alltid med en obesvarad fråga som avslut, en sån jobbig fråga som egentligen inte har något svar.
Tårarna behöver få komma ut ordentligt nu, dom jag hållit inne senaste veckan.
Å ångesten bygger på: what if..?
Egentligen tror ja inte på "what if, jag tror på "meant to be". Å e d så så löser d sig på slutet.
D e där d skär sig, för hittills finns d inget slut, inte ens ett kapitel till.
Just nu känns d som den här storyn vart just d, en story; en hollywood story: Början kort intensiv handling å slut.
Ja vill inte ha en Hollywoodstory, ja vill ha en lång "Happy ever after" bok me ca 15 långa insjunkande kapitel me ups n' downs.
M. Just NU vill ja duscha å sen hämta hem min prickiKorven! Lille grisen har juh ÄNTLIGEN fått vattkoppor!
Tårarna kan vi ta whenever. Ska juh va hemma base hela nästa vecka så d finns nog utrymme för d me..
//J
